Förintelsen, Sverige och bortglömda vittnesmål

prof. Andrej Kotliartchouk och doc. Karin Kvist Geverts
Fyriskällan, tisdag 18 mars 2025, kl 18.00

Sverige blev under och efter andra världskriget en exil och ett nytt hemland för överlevande från Förintelsen och folkmordet på romer. Det blev också en plats för hågkomster och medveten dokumentation av judiska och romska erfarenheter.

Projektet Att vittna för framtiden: Förintelsen, Sverige och bortglömda tidiga vittnesmål samlar en stor mängd sådana vittnesmål. Det är vittnesmål på jiddisch som bl.a. tillkommit på initiativ av den svenska sektionen av World Jewish Congress, vittnesmål som i vissa fall också tog form som litteratur och poesi. Folkmordet på romer glömdes länge bort och dokumenterades inte i samma utsträckning som Förintelsen. Men det finns vittnesmål från både judiska och romska överlevande som kom till Sverige.

Förintelsen uppmärksammades och diskuterades mycket under de första efterkrigsåren i Sverige och ett annat syfte med projektet är att studera hur de tidiga vittnesmålen togs emot och förstods i det svenska majoritetssamhället. Nådde berättelserna ut utanför jiddisch och romska språkgemenskaperna? Hur tolkades de?

Professor Andrej Kotliartchouk, Historiska institutionen vid Uppsala universitet och docent Karin Kvist Geverts vid Historiska institutionen föreståndare för Institute of Holocaust research in Sweden, presenterar projektet. Kotliartchouk undersöker vittnesmål av och om romer och Kvist Geverts mottagandet av vittnesmålen i Sverige. I projektet ingår även docent Simo Muir, Historiska institutionen, som undersöker de tidiga jiddisch-språkiga vittnesmålen.