Hösten 2001 hårdnade den eritreanska regimens politik mot oppositionella i landet. Det planerade valet sköts upp på obestämd tid och många oppositionella fängslades, bland dem den svenska medborgaren, journalisten Dawit Isaak. Även en del ledande politiker i det styrande partiet PFDJ (Peoples Front for Democracy and Justice) fängslas eller går i exil. Det är tidigare medlemmar i PFDJ som i början av 2002 tar steget att offentliggöra det nya partiet, Eritrean People’s Liberation Front – Democratic Party (EPLF-DP). Partiets namn går tillbaka på den mest inflytelserika befrielserörelsen som det styrande partiet PFDJ vuxit fram i från.
Partiprogrammet daterat i februari 2002 börjar med en anklagelse mot president Isaias Afewerki för att ha valt tyranniets väg och svikit befrielserörelsens och de många stupades sak. EPLF-DP väljer demokratin och flerpartisystemets väg. Programmets författare säger sig vilja återknyta till befrielsekampens ideal att kämpa för det gemensamma bästa, men också bryta med befrielsekampens militarism och slutenhet som efter självständigheten inte längre fyller någon funktion.
EPLF-DP vill förverkliga den demokratiska konstitution som antogs året innan kriget med Etiopien 1998–2000, men som sedan aldrig genomfördes. Armén måste underordnas det civila styret och enbart ha funktionen att försvara landet mot omvärldens hot. Ekonomiskt förespråkar partiprogrammet utvecklingen av en marknadsekonomi och kritiserar partikontrollerade företag. Författarna trycker på behovet av att utveckla landsbygden och utbildning och hälsovård som nyckelfaktorer för social välfärd.
Programmet finns med bland Eritreanska Riksförbundets handlingar, deponerat på Folkrörelsearkivet.
