• Kommunförordningarna 1862
• Vad gör en kommun?
• Vem bestämmer i en kommun?
• Fyrksystemet
• Kommunal rösträtt och riksdagsordningen 1866-67

Kommunförordningarna 1862

Den lokala självstyrelsen har en lång historia i Sverige. Innan de så kallade kommunförordningarna antogs 1862, förverkligades lokal självstyrelse genom upprättandet av städer, socknar, härad och byalag. Socknar, som var den minsta administrativa enheten i kyrkan, hade arbetsuppgifter som vi förknippar med staten snarare än religionsutövning. Fattigvård och skolfrågor hanterades till exempel av socknarna. Kommunförordningarna 1862 ändrade på detta. Bakgrunden till reformen var ett växande behov av statlig socialpolitik i lokalsamhället och för att kunna bedriva till exempel fattigvård, krävdes statliga organ på lokal nivå som organiserade socialpolitik.

Reformen 1862 innebar att omkring 2 500 kommuner upprättades i Sverige. Den gamla indelningen av lokala organ i städer, köpingar och landskommuner behölls men alla kom att benämnas kommuner. Det ledde till att kommuner kom att se mycket olika ut vad gäller storlek och befolkningstäthet. Kommunförordningarna kom också att separera kyrkans och kommunernas uppgifter. Frågor såsom fattigvård och skola fördes över till kommunerna (Svensk lokalhistorisk databas: Från socken till kommun).

Nästa stora kommunreform påbörjades på 1950-talet. Då sågs det stora antalet kommuner som ett hinder för att effektivt tillhandahålla välfärd till medborgarna. Det var svårt för små kommuner att säkerställa att medborgarna fick den service som de hade rätt till. Som följd av att välfärdsstaten expanderade, genomfördes därför kommunsammanslagningar under 1950-1970-talen.

Vad gör en kommun?

De uppgifter som kommunerna skulle sköta var ordnings- och hushållningsangelägenheter. För landskommunen blev fattigvården den viktigaste sysslan. Innan kommunreformen 1862 hade fattigvården i mångt och mycket organiserats av socknen och därmed kyrkan. De nya kommunerna kom att överta ansvaret för frågor som rörde socialpolitik.

Kommunernas uppgifter har blivt fler med åren. Om de efter kommunreformen 1862 framförallt hade till uppgift att organisera fattigvård och viss infrastruktur i lokalsamhället, så utökades uppgifterna avsevärt i och med välfärdsstatens framväxt. I synnerhet under tiden efter andra världskriget när socialförsäkringarna byggdes ut kom fler och fler frågor att hamna hos kommunerna.

Idag är det kommunerna som organiserar barn- och äldreomsorg, skola och socialtjänst. Kommunerna ansvarar också för plan- och byggfrågor, renhållning och avfallshantering, avlopp och vatten, miljö- och hälsoskydd liksom räddningstjänst. Kommunernas många och skiftande arbetsuppgifter har gjort att de kommit att bli den del av staten som medborgare har mest kontakt med. Ur ett medborgarperspektiv är således kommunerna väldigt viktiga.

Vem bestämmer i en kommun?

På 1800-talet var det allmän rådstuga, sockenstämma eller kommunstämma (med en egenvald ordförande) som var kommunens högsta organ. Före 1862 hade sockenstämman, med prästen, varit det högst beslutande organet. Sockenstämman ersattes med en borgerlig kommun – det som vi har än idag – och en kyrklig kommun.

I och med reformen 1862 inrättades kommunfullmäktige, som var högsta beslutande organet för större kommuner och köpingar. I landsbygdskommunerna och de mindre städerna utsågs kommunalnämnder. Dessa organ valdes genom en slags allmän rösträtt för personer som fyllt 21 år som betalat kommunalskatten samt för juridiska personer (till exempel bolag). Det var dock inte frågan om demokratiska val då rösträtten kopplades till förmågan att betala skatt genom det så kallade fyrksystemet.

Fyrksystemet

Under 1800-talet betalade inte alla skatt utan endast de med en årsinkomst som översteg 400 riksdaler var skyldiga att betala skatt. Men för att få rösta räckte det inte med att betala skatt, man var dessutom tvungen att betala en relativt stor summa skatt. När staten räknade ut om och hur mycket var och en skulle betala i skatt, och därmed om man hade rösträtt, användes enheten fyrkar. Både inkomst och fast egendom låg till grund för vilket fyrktal den skatteskyldige fick.

Dessutom införde samtliga kommuner en inkomstgraderad skala grundad på fyrkar. Det innebar att ju högre fyrktal en person eller juridisk person hade, desto fler röster fick den. Kortfattat kan sägas att fyrksystemet innebar att ju större inkomst en person hade, desto mer betalade den i skatt och desto fler röster hade hen. Då även juridiska personer inkluderades i fyrksystemet innebar det att företag och bolag också hade rösträtt. En enda förmögen person eller ett företag kunde således ha en betydande andel av rösterna i en valkrets.

Kommunal rösträtt och riksdagsordningen 1866-67

Rösträtt till kommunerna var viktigt inte bara för att få inflytande över lokalpolitiken. Kort efter kommunförordningarna 1862 genomfördes en ny riksdagsordning. Ståndsriksdagen ersattes med tvåkammarriksdag. Därmed övergick Sverige från att ha en representation som byggde på korporationer (ständerna) till det som brukar kallas personlighetsprincipen dvs. att individen själv antogs kunna välja vem som skulle representera hen. Den andra kammaren valdes direkt genom val med majoritetsval i enmansvalkrestar. Allmän rösträtt för män som hade en årsinkomst om 800 riksdaler eller arrende av jordbruksfastighet taxerad till ett värde om 6 000 riksdaler eller en egendom taxerad till 1000 riksdaler infördes. Detta var en mycket begränsad rösträtt som framförallt gynnade de självägande bönderna som också kom att dominera kammaren.

Den första kammaren valdes genom indirekta val. Landstingen utsåg första kammaren och landstingen i sin tur utsågs av kommunerna (kommunfullmäktige och kommunalnämnder). Därför blev de regler för val till de kommunala organen som infördes 1862 mycket viktiga för riksdagens sammansättning och den politik som kom att bedrivas. Det fanns således en tydlig koppling mellan det lokala och det nationella under 1800-talet.

På grund av att rösträtten var graderad och att juridiska personer hade rätt att rösta, kom första kammaren att representera de allra rikaste i landet.

	Vad är en kommun?	Vad gör en kommun?	Vem bestämmer i en kommun?
Kommunal- lagarna växer fram 1830/40-1860/70	Stad, socken		Allmän rådstuga, sockenstämma
Industrialism, ca 1860/ 70- 1920/30	Flera kommuntyper: stad, köping, landskommun	Städer bygger infrastrukturer, landskommuner sköter fattigvården	Begränsad rösträtt efter graderad skala. I större städer fullmäktige. På landet och mindre städer, stämma/rådstuga
Folkhemmet 1920/30-1965/70	Fortsatt flera typer av kommuner; re-formering av landskommunen	Ny utmaning: välfärdspolitiken, för landskommunerna dessutom infrastruktur	Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor
Postindustri-alism efter 1970	Enhetskommun, ökat kommunalt samarbete	Ny utmaning: hållbar utveckling. Bolagisering, privatisering och globalisering	Nya former för medborgarinflytande