Sverige blev under och efter andra världskriget en exil och ett nytt hemland för överlevande från Förintelsen och folkmordet på romer. Det blev också en plats för hågkomster och medveten dokumentation av judiska och romska erfarenheter.
Fortsätt läsa Förintelsen, Sverige och bortglömda vittnesmålSe vidare under fliken ”Kurser”
Under allhelgonadagen håller Folkrörelsearkivet stängt.
Historikerna Fredrik Thisner, Försvarshögskolan, och Esbjörn Larsson, Uppsala universitet, berättar om Upplands regementes långa historia i krig och hemmavid på fredsfot. Regementets historia är även ett stycke bygdehistoria med de indelta officerarna och det ständiga knektehållet närvarande i socknarna. Landskapsregementen var en del av Gustav II Adolfs härfolksordning.
Thisner och Larsson medverkade i boken Upplands regemente 400 år, som utgavs 2017 av redaktörerna Lars Otto Berg, Hans Norman och Henrik Sjöwall.
Vilken roll spelade Lövsta bruk och de andra uppländska bruken i 1700-talets framväxande globala och koloniala ekonomi? En betydelsefull roll. Hur var arbetsorganisationen och levnadsförhållandena för de många bruksare som arbetade där? Svar på dessa frågor har ekonomhistorikern Göran Rydén forskat fram under flera år vid Lövsta bruksarkiv, vilket han berättar om i sitt föredrag. Fram till vintern 2023 bevarades i Lövsta ett stort bestånd bruksarkiv, till dess att föreningen Leufsta bruksarkiv av ekonomiska skäl tvingades avveckla verksamheten och drygt 500 hyllmeter med arkiv från bruk och föreningar i området överfördes till Riksarkivet Uppsala, samt till en del till Folkrörelsearkivet.
Göran Rydén är professor i ekonomisk historia vid Institutet för Bostadsforskning, Uppsala universitet.