Det lokala partiväsendet ca 1910-1930

Framväxten av ett lokalt partiväsende skedde parallellt med framväxten av de demokratiska institutionerna och partierna på nationell nivå. De partier som vi har material från kan delas in i tre grupper: socialistiska partier, bonderörelsen och liberala partier.

Rösträttsregler och valsystem

Rösträttsfrågan, som redan vuxit sig stark under 1800-talet, och representationsfrågan kom att bli två väldigt viktiga frågor under 1900-talets början. Endast de rikaste hade rätt och möjlighet att rösta vilket upplevdes som orättvist av alla de som saknade politiskt inflytande. Olika rösträttsföreningar uppstod runtom i Sverige som alla ställde krav på förändring.

Tack vare en rad reformer 1907 så infördes allmän rösträtt för män till andra kammaren och det så kallade fyrksystemet avskaffades. Fyrksystemet kom att ersättas med en 40-gradig skala som alltjämt byggde på förmögenhet men antalet röster som en person eller en juridisk person kunde inneha begränsades kraftigt.

Rösträttsreformen 1907 gjorde också kvinnor valbara till stads- och kommunfullmäktige. Den första kvinnan som valdes in var Gertrud Månsson, i Stockholm (Fira demokratin: Tidslinje).

Byte av valsystem

I samband med reformen bytte Sverige också valsystem från majoritetsval i enmansvalkretsar till proportionella val.

Bytet av valsystem fick stor inverkan på partierna. Majoritetsval i enmansvalkretsar innebär att endast en kandidat per valkrets väljs, det är ett slags ”vinnaren tar allt”-system. I ett sådant system läggs ett stort fokus på enskilda kandidater då varje valkrets endast utser en person som får representera dem i parlamentet. Proportionella val, å andra sidan, bygger på att varje valkrets delar ut flera mandat. Det ställer krav på att partierna kan upprätta en lista med kandidater, där mer än en kan bli vald. Byte av valsystem skapade således incitament att bilda partiorganisationer runt om i landet, särskilt som första kammarens sammansättning byggde på lokala val (läs mer om kopplingen mellan kommunala val och riksdagen här). Det uppstod således ett behov av lokala partiorganisationer efter 1908 (som var sista gången majoritetsval användes i Sverige), vilket ledde till framväxten av det partiväsende som vi känner till idag.

1918 infördes slutligen allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. 1921 fattades ytterligare ett beslut om kvinnlig rösträtt; gifta kvinnor blev nu myndiga vid 21 års ålder. Dock så kvarstod ändå en del begränsningar till rösträtten (rösträttsstreck, se demokrati100).

Socialister, socialdemokrater, kommunister

1889 bildades det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP), där arbetarekommuner fungerade som lokalorganisationer som företrädde socialdemokraterna på lokal nivå. Tack vara den kommunala makten skulle man kunna förbättra arbetarnas livsvillkor, och 1892 antogs en resolution om arbetarrörelsen och SAPs makt både genom kommunal och statlig makt (Isak Törnqvist, Arbetarekommunen, 2019).

Även det som kom att bli Vänsterpartiet använde sig av arbetarekommuner; arbetarekommunernas främsta syfte blev att hålla föredrag, sprida valsedlar och vallitteratur, valarbete och anordna manifestationer.

1917 splittrades socialdemokraterna i två delar. En radikal falang med huvudsäte i det socialdemokratiska ungdomsförbundet bröts sig ur partiet och grundade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV).

Några år senare, 1921 omvandlades SSV till Sveriges kommunistiska parti (SKP). Det fanns dock ideologiska motsättningar inom partiet och 1924 skapade Z Höglund ett eget SKP som stod utanför Komintern, men endast två år senare, 1926, anslöt Höglunds SKP återigen till SAP. 1929 delades SKP åter i två partier. Igen berodde partisprängningen på förhållandet till Komintern. Karl Kilbom och Nils Flyg grundade ett nytt parti utanför Komintern, som 1934 tog namnet Socialistiska partiet (SP).

Socialistiska och kommunistiska partiorganisationer i Uppland

I Uppsala kan samma mönster skönjas som på nationell nivå. Arbetarkommuner grundades runt om i länet. Ungdomsklubbar bildades som organisationer under SAP, och precis som socialdemokraterna splittrades 1917 gjorde även ungdomsklubbarna det. 1917 övergick Uppsala socialdemokratiska ungdomsklubb till socialdemokratiska vänsterpartiet; 1921, när SKP bildades, ombildades ungdomsklubben till Uppsala kommunistiska ungdomsklubb.

Det finns en mängd material bevarat från arbetarkommuner runt om i Uppland. Ett urval har digitiserats och kan läsas här:

Söderfors arbetarekommun bildades 1910, och 1922 bildades en sektion vid Untraverken.

1917 bildades Socialdemokratisk kvinnoklubb Uppsala, och 1907 Socialdemokratisk kvinnoklubb Söderfors. Klubben lades ner efter några år. Även vid Untraverken grundades en socialdemokratisk kvinnoklubb 1923, men klubben lades ner 1936.

Utöver partiorganisationerna grundades också den socialdemokratiska studentklubben Laboremus i Uppsala 1902. Klubben anslöt sig så småningom till Socialdemokraterna.

Bonderörelsen

Den tidiga bonderörelsen bestod av två olika organisationer. När Lantmannapartiet löstes upp 1913, bildades Bondeförbundet som avsåg att företräda böndernas intressen i riksdagen. 1914 skedde Bondetåget, en demonstration mot den liberala regeringens hantering av försvarsfrågan, och 1915 bildades Jordbrukarnas Riksförbund (JR) som en följd av bondetåget. För Bondeförbundet framstod Jordbrukarnas riksförbund som mer konservativt. Partierna samarbetade dock i riksdagen och kom att gå samman 1921. En central person för sammanslagningen var Johan Andersson i Raklösen, Uppland.

I Uppland grundades Jordbrukarnas Riksförbund avdelning Härnevi 1917, och upplöstes 1920. 1916 skapades Uppsala läns kretsförening av Bondeförbundet. Inom Uppsala län bildades samma år Tolfta sockenförening av Bondeförbundet.

Under 1910-talet uppstod ett antal avdelningar av Bondeförbundet varav vissa finns kvar idag men under namnet Centerpartiet (namnbytet till Centerpartiet ägde rum 1958). Mellan åren 1915-2004 verkade avdelningen Centerpartiet Jumkil, 1916 grundades Centerpartiet Danmark , 1917-2007 fanns Centerpartiet Tierpsbygden och 1921 grundades Centerpartiet Härnevi (fortfarande verksam). 1931 bildades Bondeförbundet i Uppsala län.

Liberaler, frisinnade, folkpartister

Under åren 1900-1924 existerade det Liberala samlingspartiet. Partiet uppstod genom en sammanslagning av ett antal liberala grupperingar och partier. Liberala grupper hade länge varit en viktig del i rösträttsrörelsen. I och med grundandet av partiet, kunde dessa grupper bättre arbeta för allmän och lika rösträtt i riksdagen. Två år senare grundades den Frisinnade landsföreningen som blev partiets riksorganisation. Partiet splittrades 1923 till följd av oenighet i förbudsfrågan och 1924 grundades det Frisinnade folkpartiet och Liberala riksdagspartiet.

Även i Uppland fanns ett antal liberala partier. Mellan 1906 och 1923 fanns Uppsala vänsterförening, som var ett liberalt parti (liberaler betraktades som vänster under 1900-talets början), som bytte namn 1924 i samband med partisprängningen. Partiet tog namnet Uppsala Liberala Föreningen. 1923 grundades Uppsala Frisinnad Medborgarförening av minoriteten inom Vänsterföreningen som ansåg sig vara mer frisinnade. 1934 slogs de båda partiföreningarna samman och blev Folkpartiets Uppsala-avdelning. 1914 grundades den frisinnade föreningen i Tierps köping som så småningom blev Folkpartiets lokalavdelning i Tierp.