Fyriskällan / S:t Olofsgatan 15, Uppsala. Tisdag 10 december, kl. 18.00, Fri entré

Arbetarrörelsen var tidig med att bilda arkivinstitutioner för att ta tillvara på den egna historien. Arbetarrörelsens arkiv bildades redan 1902 (sedermera Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, ARAB) och flera lokala arbetarrörelsearkiv tillkom under följande decennier. Många uppgick senare i de folkrörelsearkiv och länsarkiv, till exempel Folkrörelsearkivet för Uppsala län som har ett stort antal arkiv från politiska distrikts- och lokalföreningar, liksom fackliga föreningar från distrikts- till klubbnivå.

Silke Neunsinger, forskningsansvarig på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Anders Hast, prodessor vid institutionen för IT, avdelningen för visuell information och interaktion, Uppsala universitet, och Örjan Simonson, arkivchef på Folkrörelsearkivet för Uppsala län, utgår i sin presentation från en gemensam projektansökan, Labour’s memory, som skickades in till Riksbankens jubileumsfond tidigare i år. I den tänks fackliga års- eller verksamhetsberättelser från 1880-talet och fram till nutid digitaliseras och systematiseras så att det enkelt ska gå att hitta olika teman. De många handskrivna årsberättelserna från äldre perioder ska också texttolkas maskinellt, så kallad Handwritten Text Recognition (HTR) så att de både enkelt kan läsas och blir möjliga att söka i för datorer. En sådan samling som blir tillgänglig över webben skulle öka möjligheterna att forska om den fackföreningsrörelsen betydligt. Även andra samlingar, till exempel inspelade levnadsberättelser, presenteras och panelen diskuterar hur modern informationsteknologi ger möjligheter till analys. All teknik till trots, ytterst handlar dokumentation av arbetarrörelsen som alltid om rörelsens egna insatser för att dokumentera och förmedla och panelen tar upp en diskussion om hur insamling kan ske idag.