Offentliga byggnader och politiska långbänkar

Årets kulturnatt ägnar sig Folkrörelsearkivet, Stadsarkivet och Stadsbiblioteket åt välkända offentliga byggnader i Uppsala och de mödosamma lokalpolitiska processerna bakom deras tillkomst och vidmakthållande (Kulturnatten program). Idag byggs det i Uppsala så att det knakar – och ibland så att det mullrar både i stugorna och i politikernas sammanträdesrum. Det har hänt förr. Inte minst tillkomsten av ett Musikens hus var länge ett tvisteämne. I en liten utställning får vi följa framväxten av Uppsala Konsert och Kongress och vi visar videoklipp (redigerad av Tom Engström) från det kommunfullmäktigesammanträde där UKK klubbades. Klockan 16 blir det också ett föredrag om domkyrkan.

Örjan Simonson berättar utifrån sin bok Herraväldet i helgedomen:

Vilka bestämde över Uppsala domkyrka? Under medeltiden var svaret enkelt: domkyrkan styrdes av ärkebiskopen och domkapitlet. Efter reformationen fanns fler kandidater. Kungen var den lutherska statskyrkans överhuvud. Uppsala domkyrka blev en rikshelgedom och en viktig plats för statshändelser. Den rika adelns gravkor och påkostade gåvor påverkade starkt domkyrkans interiör. Efter reformationen blev Uppsala domkyrka också stadens församlingskyrka. Men församlingsinflytandet påverkades av Uppsalas egenartiga sociala och lokalpolitiska liv. Akademikerna och borgarna hade mycket svårt att samarbeta i de flesta frågor. Om de inte lyckades samsas kring skötseln av domkyrkan kunde ärkebiskopen och domkapitlet få samma inflytande som under medeltiden.