Måndag 21 september, klockan 18.00–18.35, på Folkrörelsearkivets Youtube-kanal.

Obs, uppskjutet till 21 september, p.g.a. sjukdom

Jenny Jansson, statsvetare vid Uppsala universitet och Örjan Simonson, Folkrörelsearkivet, i ett samtal utifrån publicerade protokoll från politiska partier under 1910- och 1920-talet, från Söderfors, Untraverken och Tolfta, i nuvarande Tierps kommun.

Folkrörelsearkivet har digitaliserat protokoll från Tolfta sockenförening av Bondeförbundet, Söderfors arbetarekommun, Söderfors socialdemokratiska kvinnoklubb, Söderfors arbetarekommun, sektion Untraverken, Untraverkens socialdemokratiska kvinnoklubb, och Frisinnades förening i Tierp-Söderfors från 1910– och 1920–talen. Tillsammans ger de en vardagsbild av det lokala partiväsendets framväxt under den kommunala demokratiseringen för 100 år sedan.

1920-talets kommuner var annorlunda än vad vi är vana vid idag. Man skilde mellan landsbygdskommuner och stadskommuner. De var betydligt mindre än idag, i stort sett sammanföll de med den sockenindelning som funnits sedan 1200-talet. Nästan all förvaltning sköttes av förtroendevalda, åtminstone när vi ser på landsbygdskommunerna. Rösträttsreformerna 1918–1922 innebar en stor förändring. Varje man och kvinna fick varsin röst. I kommunallagarna 1863 graderades rösträtten efter förmögenhet och inkomst, medan många var för fattiga för att få rösträtt, kunde en juridisk person som till exempel ett bolag, äga så många röster att det hade det avgörande ordet i kommunala beslut. Ett fåtal kvinnor som hade förmögenhet och inte stod under en faders eller makes förmyndarskap, hade kommunal rösträtt – det stora flertalet hade det inte.

Jenny och Örjan samtalar om 1910- och 1920-talets partibildning och det kommunala sammanhanget. Mötet med partiernas protokoll leder till många frågor. Hur såg den framväxande kommunala demokratin ut i samhällen som Tolfta, Söderfors och Untra och hur reagerade man på och anpassade sig till den stora förändring av den kommunala demokratin omkring 1920? Vad fick de lokala partiorganisationerna att växa fram? Varför är socialdemokraterna, bondeförbundet och de frisinnade tidigt ute med partibildning, medan högern som varit så dominerande under åren fram till det demokratiska genombrottet, är så osynligt som parti? Vilken koppling hade partierna till arbetarrörelse, nykterhets- och frikyrkorörelsen?

Höstens arrangemang börjar med denna utsändning över länk. Vi inriktar oss på att Fyriskällans arrangemang kommer att ske digitalt över Stadsarkivets och Folkrörelsearkivets nya Youtubekanaler.